Skuggan

Jag ser grinden. Stoppet. Tvärstoppet.

Från där jag står känns det svårt, nästan omöjligt att hitta vägen genom grinden och ut på andra sidan.

Vet att vi behöver vara kvar här, precis här, tills vi ser lösningen. Vi måste stå kvar på den här platsen och bli starka tillsammans. Vänta på lösningen och grabba tag i den när den kommer.

Våga vänta och våga hoppa när det är dags.

Det stormar omkring oss och inuti. Orkanvindar och det piskande regnet prövar oss. När vi tror att det kanske är över, när lugnet sakta sprider sig kommer en tornado bakifrån och kastar omkull allt igen.

Andas försiktigt djupare och försöker hitta tilliten längre in i mig. I stormens öga är det alldeles stilla men vi behöver stå på tårna och vara beredda en stund till.

Det ser idylliskt ut för den som passerar. Solen skiner och det är vackert. För den som stannar till blir det tydligt att vi befinner oss i skuggan.