Healing

På väg in genom den smala tunneln sluter jag ögonen och känner hur mitt medvetande backar i tiden.

Gör återbesök på gamla destinationer som får nya dimensioner.

Tårar och snor forsar nerför ansiktet när jag ser hur trasiga platser får nya pusselbitar. Vackra vilande skrymslen som väntat så tålmodigt.

Den sovande, sköra fågelungen börjar vakna och visar sig ha läkt till ett helt nytt väsen. Den vidriga bläckfisken blev magisk när den hamnade på rätt plats. Det melankoliska havet kysser mina anklar.

En efter en paras forntida pusselbitar ihop med nya livskraftiga. De blir som stegstenar till en ny plats.

Undrar så vart jag är på väg på denna långa slingriga väg genom labyrinten.